1. |
Charad
03:42
|
|
||
|
Lamslagen av din tvekan blev ditt tacktal en tvetydig replik. Det var det att du ibland tänkte att vi är förblindade av sinnesbilder som vi någon gång lärt oss att hedra som exempel av hur goda människor gör sitt för sitt land, men som egentligen påvisar hur vi trycker ned varann. För hur vi än ritar upp scheman över ymnighet och flärd blir inget bättre av att låta folk driva allt längre isär. För utan varandra har vi fel ändå. Utan varandra är vi vilsna i vår vals. Utan varandra har vi knappast någon chans. Utan varandra, som om kärlek inte fanns. Vi kan tillåta oss vara de djur vi är.
|
||||
2. |
The truth as it was told
01:26
|
|
||
|
Oh god, I'm an awful man. I'll never be pleased with who I am, much less with what I've done. Ignoring the alternatives, they're all representative of views we're fed as facts on our kind. And I know you know my feeble state, but when you reach out for my skin I feel a load get off my chest. I know we both know what is best if we're both to endure my hate over this urge to be a part of this misfortunate belief that we were made without a heart. Considering possibilities, likely I'll never be at ease. But at least I'm not at ease with giving in. To fight back the truth as it is told might leave you barren, beat and cold. Just bear with it.
|
||||
3. |
Tahdon
01:12
|
|
||
|
Tässä biisissä pohditaan himoa: Hakkarainen, Oinonen ja Kike ovat rehellisiä kunnon kansalaisia, mutta pelokkaita. Sinä elät vieraan pelossa. Olet varma, että palamme helvetin tulessa. Uskonto on lyömäase eduskunnassa, sillä joillakin on rakkauteen etuoikeus. Homofobia - suomalainen tautiperimä? Mitä, mitä sitten josko jonkin sukupuoli on sama kuin sun? Teuvo, Teuvo, Teuvo, tahdon sinua. Tahdo, Teuvo, tahdo sinä minua. Pentti, Pentti, Pentti, tahdon sinua. Tahdo, Pentti, tahdo sinä minua. Ritva, Ritva, Ritva, puhut rumia. Teuvo, Teuvo, kullistasi kuvia. Pentti, Pentti, eläimiinsekaantuja. Ritva, Pentti, Teuvo, tahtoo…
|
||||
4. |
|
|||
|
Det var lätt att låta bli att förivra sig över din ystra domedag. Med slutna ögon var det lätt att se sina vanföreställningar, men inte så mycket mer. Och det kändes så bra. Så jävla bra. Sakta men säkert byggde vi vårt eget bål, och väntade snällt på att någon annan skulle tända på. Fåmälda såg vi hur du brann. Somliga vädjar till förnuft, eller auktoritet, men jag vill inte höra mer. Jag får knappt in ett andetag. Jag tror jag ska stanna hemma ännu idag. Dagen gryr liksom förut, men den verkar aldrig ta slut. Vakna upp med en värk i märg och ben, tacksam för all uppmärksamhet. På pappret står att du står fri från allt ansvar, från din autonomi. Och det känns så bra. Så jävla bra. Tills vi inser vilken fälla vi stigit rakt in i. Vi sålde dig på rea till läkemedelsindustrin. Tystnad. Du har kvar dina vänner, men är ensam ändå. För trots att vi lyssnar kan vi inte förstå dina ord som till skenet förvrängts av sinnets sot, men som skildrar ett verkligt, snarligt hot.
|
||||
5. |
|
|||
|
Quelles pensées lui permettent de détruire et démolir des chères maisons des gens qui rirent et pleurent, travaillent pour vivre, qui en réussissant se sentent de la joie et du bonheur et en perdant tout ce qu'ils aiment ne peuvent que se sentir mourir. La hiérarchie est structurée avec l'idée qu'il y a toujours quelqu'un d'autre. On peut toujours se disculper. Mais comment peut-on se convaincre d'oublier qu'aucune bombe tombe de soi. Aucune balle pénètre un crâne sans que quelqu'un le veuille. Qui têtu comme un âne permette sa peur á diriger quelles pensées lui permettent de détruire et démolir la fondation de la vie ensemble, la confiance en des voisins, en les amis même en les ennemis qui seulement ont des angles différents, qui sont des gens comme nous.
|
||||
6. |
|
|||
|
Var det repen kring handlederna eller tygeln kring din hals som föranledde känslan av att trygghet inte alls var beroende av hur pass väl den som stod sist i kön blev bemött utav ett hånfullt skratt och en bortbliven lön? För ett slit, för ett släng. För en sväng via närkrogen, som blev en natt i främmande säng. Strax stod det klart att hemmet inte längre var ett hem. Men utan att låta sorgen dras gick broder Gustav ut på kalas, och spydde ut sin ängslan för en stum publik. Ute i dessa kulturlandskap finns ett överflöd av avund, rent förakt och hat, så att den mest kärleksfulla vänskap konkurreras ut av mer lönsamma företag. Jag borde väl ha bett om en slant då jag grävde min grop. Jag borde väl ha bett om en slant då jag fyllde den upp med tjära och fjädrar. För ingenting får väl göras utan att det är en del av en global karneval där pajasarna bestämmer vad är rätt, vad är fel. Men utan att låta sig bedras drack syster Sylvia ur sitt glas, och spydde ut sitt löfte om att ta sig härifrån. Ur dessa kulturlandskap. Ur ett överflöd av avund, självförakt och hat, där den mest kärleksfulla vänskap konkurreras ut av mer lönsamma företag.
|
||||
7. |
Words of resignation
03:23
|
|
||
|
It was another way of pointing out the faults in each other. A way of hiding behind words of indifference, of deception without faith, of resignation. Since we forgot how to exhale, we never did. No more than submission. No more than a drug. No more than ideology. I see us squirming by its feet. Not before long, the feeling's long gone, we were patient and appreciative. We couldn't be startled in our sleep. Facing the choice of shame or a near-certain death, while fending off that incessant voice that said: "We're heading for extinction." Not of our species, but of our selves. Precaution shown by recycling an old excuse: "The more we give the more we are prepared to lose." We're running out of options. Not for ourselves, but for us all. For us all. No more than submission. No more than a drug. No more than ideology. I see us squirming by its feet. Not before long, the feeling's long gone, we were patient and appreciative. We couldn't be startled in our sleep. It was another way of pointing out the faults in each other. A way of hiding behind words of indifference, of deception without faith, of resignation. Since we forgot how to exhale, we never did.
|
||||
8. |
No glory, no grace
05:35
|
|
||
|
A march of little feet across wet, muddy streets. Approaching the stage on which we'll dance. No stellar blinding light. No glory, no grace tonight. But no one is denied a second chance. No assumptions regarding class or taste. There is no hope to waste. The shit you shove down my throat is nowhere near as sour as the words I'll throw up and swallow back again. I'm divided between my resentment and an unquestioned faith. I had to build a barrier which I would readily destroy, if only you'd let go. If only I could let go. And no one kneeled in the temple that we had built as our home. We never felt any pressure at the bottom. And jostling somewhere among us there was a child with no name, hoping to one day vanish without a trace.
|
||||
If you like Abus, you may also like:
Sinister Feeling
by Sinister Feeling
featured on Bandcamp Radio Mar 29, 2024
go to album
This Is All We Ever Get
by SPACED
Knockout debut from a Buffalo, New York-based hardcore band who like their riffs sick, their drums fast, and their choruses sticky-sweet.
go to album
Chaotic metalcore invoking early 2000s bands like Converge and Curl Up and Die.
go to album
Insect Immortality
by Angel Hair
A necessary reissue of everything venerated hardcore band Angel Hair ever released, with breakneck time signatures that turn on a dime.
go to album
All Of Heaven's Luck
by Rejoice
featured on Bandcamp Radio Jan 5, 2024
go to album
Escape From New York
by Cash Bribe
New York hardcore meets classic thrash metal meets Jane's Addiction-esque alternative on the Brooklyn crushers' sensational debut.
go to album
featured on Bandcamp Radio Dec 8, 2023
go to album
